Arkiv

Posts Tagged ‘Anders Hallgren’

Polisens utvärdering av farliga hundar



Polisens utvärdering av farliga hundar

Polisens utvärdering av farliga hundar enligt lag (2007:1150)

Polisens utvärdering av farliga hundar enligt lag (2007:1150)

Hundar avlivas snabbt med ny tillsynslag, lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter.

Det går snabbt när polisen avlivar hundar som omhändertagits enligt den nya tillsynslagen. Så snabbt att rättssäkerheten hotas, enligt jurister. Vår granskning visar att bedömningarna varierar kraftigt. Vissa hundar avlivas efter en incident, andra ges flera chanser att bättra sig. 
Hur själva testet ska vara utformat är däremot upp till enskild besiktningsman att bestämma.
Dock verkar detta inte vara tillräckligt för att säkerställa kvaliteten på de besiktningar som görs idag. För att öka kvaliteten bör man se över de tre kategorierna validitet, tillförlitlighet och genomförbarhet samt försöka att i större utsträckning standardisera utvärderingens utformning.
http://stud.epsilon.slu.se/3069/1/westerlund_j_110720.pdf

Lennart Wetterholm, före detta chef för Försvarets hundtjänstcentrum, anser att polisens mentaltester kan vara missvisande av flera skäl.
–De är framförallt konstruerade för att ta fram lämpliga polishundar. Man får dessutom olika resultat beroende på förare. Hur hunden reagerar beror på om den upplever att den behöver försvara sin förare i en hotsituation. Det går att förändra beteenden. Man kan bygga upp en hunds självförtroende igen, säger han. http://www.sydsvenskan.se/sverige/hundar-avlivas-snabbt-med-ny-tillsynslag/

Polisen i tex Umeå anser att Rasen Amstaff har mentala brister…!

BPH Beteende och personlighets beskrivning av hund. Utvärdering & Kvalitetssäkring 31 Jan 2011. I fråga om rasskillnader så framstår American Staffordshire terrier jämfört med de övriga fyra raserna som sociala, trygga, orädda, nyfikna och lekintresserade. Hela rapporten (422 sidor) finns här som PDF
det finns en sammanfattande del på lite mer än 30 sidor (sid. 1-34) och en ännu kortare inledande sammanfattning på endast 2 sidor.

http://www.svartbergs.se/pdf/BPH_Utvardering%20_Kvalitetssakring_2010.pdf

Om Beteendebeskrivning (BPH) http://kennet.skk.se/skk/?id=1088&sprak=sv

Exempel på hur olika lotten faller hos myndigheten
Liten hund ihjälbiten av stor hund 2012-04-03
En lösspringande schäfer bet ihjäl en dvärgschnauzer.
http://www.molndalsposten.se/liten-hund-ihjalbiten-av-stor-hund

Polisen citat “En tragisk olyckshändelse” 2012-04-27
En kopplad American staffordshire terrier, bet ihjäl en dvärgschnauzer.
http://www.nwt.se/karlstad/article1097118.ece

Vilken av hundarna blev omhändertagen ?  American staffordshire terriern omhändertogs!
Svaret finns här: http://www.nwt.se/karlstad/article1100856.ece

Häxjakten är igång!
av Anders Hallgren

För en tid sedan fick polisen ökade befogenheter att omhänderta så kallade ”farliga” hundar. Dessutom tycks de i samband med
detta också ha fått en i praktiken dömande makt som de inte är skickade att hantera. Detta strider mot hela rättsväsendets
innersta avsikter. Enskilda polismäns utlåtanden kan alltså döma en hund till döden och
som skäl uppges två stycken, för det första att hunden visat något som de tolkar som aggressivitet och för det andra att den i ett
mentaltest visat sig ha egenskaper som eventuellt skulle kunna göra den farlig för människor i framtiden.

Det finns aggressiva hundar

Visst är det viktigt att göra något för att minska risker med aggressiva hundar. Det förekommer tragiska olyckor, med barn som blir illa bitna,
även om det inte händer ofta. Detta är ytterst beklagligt och ska naturligtvis förebyggas. Men att döma hundar till döden för minsta lilla
de gör är att gå för långt. Vanligaste resultaten efter hundbett är ytliga skador och de som blivit bitna har ofta orsakat det själva, medvetet
eller omedvetet. Betten beror i de fallen inte på att hundarna skulle varit aggressiva.

Visst förstår man också de poliser som kan möta, inte bara brottslingar som kan bete sig farligt, utan även deras hundar som blivit hetsade mot folk. Poliser i dag ställs ju inför en mycket mer aggressiv kriminalitet idag än tidigare. Så det är inte undra på att de ogillar hundar som blivit tränade att vara arga. Just idag är det hundar av så kallad kamphundstyp de möter och det verkar som om många poliser generaliserat och anser alla sådana hundar som potentiellt farliga. Men det är skillnad på vanliga familjehundar och de som lever i miljöer där de missköts och kanske tränas att fungera som vapen. Det gäller oavsett ras.
Inte aggressiva mot människor
Att lära sig om olika hundraser borde vara obligatoriskt för poliser som har makt att ta hand om, bedöma och döma hundar. Är de kamphundar man avlat för kamper mot hundar, farliga mot människor? Nej, de är inte av och i sig själva farliga mot människor. Faktiskt
tvärtom, om vi ska se till avelshistoriken. Dessa hundar skulle slåss mot andra hundar i arrangerade fighter, men i övrigt var de vanliga familjehundar. Faktiskt snällare mot människor än vakthundarna på gårdarna, eftersom det var viktigt att vem som helst skulle kunna hantera dem både före och efter slagsmålen (11). Att dessa hundar idag är överrepresenterade i statistiken över hundbitna personer torde därför inte bero på ärftliga anlag på detta plan. Långt troligare är att de förekommer i bitstatistiken eftersom de hamnar i miljöer där de inte sköts på rätt sätt. Det är ju tyvärr vanligt att hundar inte motioneras och tränas socialt, speciellt om de inskaffats för att utgöra ett skydd för sina ägare och kanske också en symbol för tuffhet. En del kanske också tränas att angripa. Det är okunnigt att utgå från att de här hundarna, liksom andra
liknande, skulle vara farliga.

Många orsaker bakom aggressivitet

Det finns ett tjugotal orsaker till varför hundar kan bli aggressiva. (8). Det är främst dåliga erfarenheter, långvarig stress, hormonella
avvikelser samt inte minst smärta och sjukdom. Hundar med ryggproblem, exempelvis, är oftare aggressiva än hundar utan sådana
problem (5) och när de blivit behandlade hos kiropraktor försvinner normalt aggressiviteten. Aggressivitet skapas inte av ärftliga anlag, för det handlar ju bara om just anlag. Det måste till någon form av miljökomponent för att en hund ska bli aggressiv (9).
Aggressivitet skapas inte heller av ”dålig mentalitet”. Dels är begreppet som sådant så ovetenskapligt att det är oanvändbart. Det är inget som går att nå, som går att se eller ta på. Det går inte heller att mäta, vare sig genom blodprov eller test. De tester som finns, som man använder i syfte att kartlägga en hunds ”mentalitet” är lika obrukbara som begreppet i sig självt.

Ovetenskapligt test

Polisen använder sig av mentaltester för att ta reda på om det är något ”mentalt fel” på hundarna som gör dem aggressiva. Detta test
kan fungera på populationsnivå, där det används mest (10), men arvbarheten i de olika testinslagen är trots det låg. På individnivå
fungerar de inte alls som mätare på något genetiskt, eftersom man inte kan få fram sådana uppgifter på en individ.   Det är inte heller ”mentala egenskaper” man mäter (2), utan snarare en hunds stresstolerans vid olika påfrestningar vid ett enda tillfälle. Denna kan variera med en mängd olika omständigheter och kan därför inte säga speciellt mycket om en hunds sätt att vara. Testet mäter alltså inte det som det sägs mäta, vilket innebär att det har en låg validitet. Hög validitet är ett kriterium som används när man värderar hur bra ett test är och här faller alltså mentaltestet platt.

Testresultatet är lika utsatt för tolkningar som en väderprognos baserad på fiskfjäll. Det har dålig samstämmighet mellan testledare
och mellan testtillfällen på en och samma hund. Det innebär att det har en låg reliabilitet. Hög reliabilitet är ett annat kriterium som
används när man värderar tester inom beteendevetenskapen. Även här faller testet platt.

Förutom att mentaltester inte ens når upp till användbar standard på  individnivå, är det utsatt för en godtycklighet i tolkningarna som kan
kosta en hund livet utan att det finns minsta belägg för det. Det att hunden i testsituationerna inte visar någon aggressivitet,
men backar och blir rädd inför olika hot och provokationer. Då har hundar bedömts som ”potentiellt farliga” och man har rekommenderat
avlivning. Man resonerar som så att en rädd hund kan bli aggressiv förr eller senare, något som helt och hållet saknar belägg i undersökningar och litteratur.

Bithämningar

När man talar om aggressivitet är det viktigt att tänka på att hundar är starkt aggressionshämmade – de hör ju till en extremt fredlig art för
att de är så sociala i kombination med att de har mycket starka vapen i sina käkar. De här vapnen är till för att döda bytesdjur med och är
därför mentalt reglerade genom bithämningar från att användas i sociala sammanhang, där även människor ingår. De vanligaste skadorna på såväl hundar som människor från ”aggressiva” hundar är lindriga, som tidigare påpekats.

För att kunna säga att en hund har bitit en människa i ett utbrott av aggression, måste man kunna se skador från minst fyra tänder,
nämligen över- och underkäkens fyra hörntänder. Annars är det bara en markering eller ett nafsande. Det ligger i hundens natur att
förmedla vad den känner. Känner den obehag kan den exempelvis morra eller markera ett bett i luften. Det är normalt och ingår i
hundens språk (6) och inget som säger att en hund skulle vara aggressiv.

Avlivning

Ofta rekommenderar handläggande polisman att en hund ska avlivas efter en incident, speciellt om hunden är av kamphundstyp. Detta trots
att lagen föreskriver att en hund inte ens ska omhändertas om det kan anses tillräckligt med till exempel koppelpåbud eller
munkorgsföreläggande för att förebygga framtida risker. Rekommendationen att avliva underbyggs av rader med argument, varav de allra flesta är ihåliga och mest bara termer som ska framstå som underbyggda. ”Hunden har en dålig dådkraft och det i kombination med stark social kamplust kan bli farligt” – ett påstående som inte säger ett skvatt om hunden.

Ofta får man ett intryck av att man från polismyndighetens sida vill avliva hunden och det så snabbt som möjligt, som i fallet med hunden
Storm i Sala (1) som avlivades långt innan tiden för invändningar hade gått ut, utan att ägarna hade informerats om att så kunde ske. Detta
är ett klart tjänstefel från polisens sida. Den hunden hade inte ens bitit någon. Utsagor och vittnesmål till fördel för hundarna tas inte med i
rapporteringar och skador på bitna personer förstoras och överdrivs.

Orsakerna till de snabba avlivningarna kan man ju bara spekulera om, men jag kan inte freda mig mot misstanken att de utgör ett skydd för
egen prestige och en medvetenhet om att fallen är dåligt underbyggda och att testresultat har tolkats till hundarnas nackdel.

Är en hund väl avlivad vill vanligtvis hundägaren, efter den chockupplevelsen, inte rota i smärtan efter att ha mist sin hund – det går ju ändå inte att få den tillbaka. Dessutom är det svårt att bevisa eller motbevisa något med en död hund.

Hundägarens känslor för sin hund

Tillsammans med universitetet i Örebro genomförde jag en studie som klart visade att de känslor en hundägare har för sin hund i många avseenden är att likna vid de känslor en förälder har för sitt barn (3,4).

Detta innebär att polisen gör sig skyldig till en ovanligt brutal handling, ett övergrepp, när de fråntar en person dennes hund, om inte hunden
visat uppenbar och upprepad aggressivitet som inte gått att åtgärdas på annat sätt.

Avlivning är inte tänkt att vara ett förstahandsalternativ. I stället ska man först ta till mindre ingripande åtgärder, som till exempel
föreläggande om munkorg, koppeltvång och utredning samt träning av en hundpsykolog, Det här ignoreras gång på gång av såväl polis som
domstolar.

God prognos för rehabilitering

Av alla de problembeteenden hundar uppvisar, är störningar i relationen till främmande personer det som har bästa prognosen vid rehabilitering. Det är en lätt och effektiv träning och återfall är mycket sällsynta. Detta sagt med 45 års erfarenhet av problemhundar, mest
aggressiva sådana.

 Polisens befogenhet måste omprövas

Man måste å det starkaste ifrågasätta polisens befogenheter att omhänderta en hund som rapporterats för en förseelse. Detta på basis av att de saknar raskunskaper, kunskaper i etologi och hundpsykologi, saknar utbildning i problembeteenden, stöder sig på ett i sammanhanget ovetenskapligt och obrukbart mentaltest samt alltför ofta utövar sin makt på ett ytterst brutalt sätt (7).

Aldrig förr har jag hört talas om att polisen i en rättsstat har haft både den utövande makten och den dömande.

Ett stort tack till Shalini Persson och Erica Ström, Djurens Jurister, som arbetar hårt för att hjälpa de här hundarna.

Referenser
1. ”Storms berättelse” facebook-group, 2010
2. Hallgren, A. Mentaltest av hund Avhandling för Psykologexamen.
Stockholms Universitet 1972. (Också redovisad i: Hallgren, A. Hund och Människa. Bonniers, 1974)
3. Hallgren, A. ”En Jycke betyder så mycke’ ” Forskningsrapport med Örebro Universitet 1986 redovisad på Delta Society international
conference. Boston 1986

4. Hallgren, A. Hunden i Våra Hjärtan. Jycke-Tryck AB, Vagnhärad 1992; 2:a uppl.
5. Hallgren, A. Ryggproblem hos hund. Forskningsrapport. Eget förlag, 1994
6. Hallgren, A. Lexikon i Hundspråk, MB förlag, Bromma 2007

7. Hallgren, A. Bedömning av farliga hundar, inlägg på ”Adventure conference” i Stockholm 2008. Hundutbildningsgruppen, Stockholm 2008
8. Hallgren, A. Problemhund och Hundproblem. ICA, 1971 – 2008; 7:e uppl.
9. Malm, K. Aggressivitet hos hundar, K.Malm Tanke i Tryck, Skara 2005
10. Sundgren, P-E. Inlägg på ”Adventure conference” i Stockholm 2008. Hundutbildningsgruppen, Stockholm 2008
11. Westerholm, I. Muskler av stål och hjärta av guld – en rasbeskrivning av Amerikansk Pitbullterrier,  hundia.se /magazine/ (nr 2), 2010

Is there a difference?
Comparison of golden retrievers and dogs affected by breed-specific legislation regarding aggressive behavior.

Golden retrievers
American Staffordshire terriers
Bull terriers
Dobermans
Rottweilers
Staffordshire bullterriers
Dogs of the pit bull type

Conclusion:
In this research project, no significant differences in the
occurrence of aggressive behavior in inappropriate situations
were found when comparing golden retrievers and
6 dog breeds affected by legislation. Therefore, assuming
that certain dog breeds are especially dangerous and
imposing controls on them cannot be ethologically justified.
Consequently, legislation in Lower Saxony was changed, and breed lists were withdrawn.

From the Institute for Animal Welfare and Behaviour, University of Veterinary Medicine Hanover, Hanover, Germany.
http://www.fairdog.dk/elements/documents/research/comparison-of-golden-retrievers-and-bslbreeds.pdf

%d bloggare gillar detta: