Arkiv

Posts Tagged ‘hundar’

Playgroups for shelter dogs- this is the future


Here is a (relatively) new video once again featuring our playgroup program at KCPP. I really think the 5 minute video is great at showing the staff at KCPP and how playgroups help the dogs at the shelter, as well as help our staff to better match dogs with adopters.

Playgroups are a program that are now being implemented my many of the leading shelters across the country, and I’m proud of the KCPP team for being a part of this group of shelters

Annonser

Promoting safety for families with dogs


Promoting safety for families with dogs:

Family Paws, Parent Education, Dogs & Storks and the Dog & Baby Connection.

Dog Bite Prevention, Dog bite facts

Image

Polis biten av kamphund – hunden blev stressad och började bitas


KORS I TAKET !

En man i 40-årsåldern är misstänkt för våld mot tjänsteman och våldsamt motstånd sedan han och hans hund gått till attack mot polis.

När patrullen kom fram till platsen låg där en höggradigt berusad man samt dennes hund, av rasen Amstaff. 

-När de ska lyfta in mannen i radiobilen börjar han veva och göra motstånd, han försöker bland annat skalla en av polismännen, säger länsvakthavande polisbefäl Torbjörn Karlsson.

Det var då den dittills snälla hunden blev stressad och började bitas. –Hunden är snäll men mår kanske inte så bra. Det är inte hundens fel utan den blir stressad.

Polismannen blev biten på fyra olika ställen. Till slut sprayades mannen med pepparspray och fördes till polisstationen tillsammans med hunden.

-Det är inte säkert alls att hunden är dålig utan tillfället gör att det blir stressigt. Vi har precis varit ute och rastat hunden och den är jättesnäll, säger Torbjörn Karlsson.

Läs mera här: Polis biten av kamphund

Image

”Fint folk” deras hundar rör vi inte . Även om de biter.


Moral och känslor

Danmark-
Lagen om rasförbud baseras på hysteri – inte på kunskap. Den slutsatsen gör en vetenskaplig studie från Roskilde Universitet.
– Det har uppenbarligen varit viktigare för politikerna att visa styrka än att ta beslut på sakglig grund, säger sociologen Cecilie Thorslund som gjort undersökningen.

Ett litet utdrag,
Det finns minst 20.000 muskelhundar i Danmark.
Siffrorna vi hörde igen och igen, när debatten om farliga hundar rasade under 2009 och 2010:e. Medierna piskade stämningen upp till nästan häxjakt-liknande höjder, så
vare sig befolkningen eller politiker tvivlade på att det måste göras något.

Nu visar det sig att siffran inte håller i verkligheten. Den kommer från en polisrapport från Ishoj där tjänstemän 2004 under två dagar stannade sammanlagt 54 personer med hundar som kunde påminna om kamphundar. Rapporten är fylld med undertoner att hundar fungerar som potensförstärkare för personer med annan etnisk ursprung eller andra med låg självkänsla och konstaterar att endast en fjärdedel av hundarna är registrerade i det danska hundregistret . Samtidigt framgår också det faktum att alla hundägare verkar ha kontroll över sin hund.
Vi multiplicerar bara upp!
Den här lilla rapporten plockas fram som Danska regeringen under våren 2009 ber
Dansk Kennel Club att bedöma, hur många muskelhundar det finns i Danmark. Vid den tidpunkten var de ca 6000 muskelhundar i danska hundregistret. Den siffran multiplicerar den danska kennelklubben med fyra och sedan subtraherar lite från igen, så klubben avslutar med att det förmodligen finns ungefär 20.000 muskelhundar i landet.

– Men denna ekvation kan inte användas som bevis för någonting.
Först av allt 54 personer alldeles för litet underlag för att beräkna någonting.
För det andra, är ett socialt utsatt bostadsområde
som Ishøj inte representativt, säger sociologen Cecilie Thorslund
som är förvånad över att hon är den första att ifrågasatta i underlaget.

Det har inte bara används okritiskt av pressen, men också i rapporten, som ligger till grund för lagen.

– Det är upprörande att dokumentationen från en lag som får stora konsekvenser för många människor och deras hundar är så dåliga, säger hon.
Den mest bitande hunden i Danmark är schäfern, som är ansvarig för en tredjedel av de totalt 5000 hundbett, som varje år registreras i Danmark. Rottweiler kommer på andra plats och tredje plats har vi tax. Tillsammans står de tre raserna för sammanlagt 78 procent av alla hundbett, medan de sammanlagt 13 förbjudna raserna endast är ansvariga för sex procent. – Om man absolut vill förbjuda vissa raser skulle det med andra ord vara bättre att förbjuda schäfer, rottweilers och taxar och inte de 13 raserna , betonar Cecilie Thorslund.

Moral och känslor
Enligt Cecilie Thorslund, skall vi tillbaka till 1700-talet för att hitta exempel på lagstiftning baserad på ett sådant löst underlag som hundförbudslagen, pch som ensam bärs av moral och känslor. I 1769 förkunnar danske kungen att alla hundar i Köpenhamn och Frederiksberg hållas i koppel eller dödas. . Bakgrunden är en episod där en av stadens prominenta läkare tillsammans med ett antal framstående
medborgare besöker en ung man som lider av rabies. Anledningen till förbudet är inte sjukdomen i sig, utan endast till att den unge mannen vred sig i smärta och kramp, också får en massiv erektion. Det är för mycket för det respektabla borgarskapet. Kungen måste ingripa.. Och han gör det. Rätt och fel hund, den urskillningslösa slakt av hundar på gatorna fortsätter stadigt fram till 1783, då ett fint Portugisiskt sändebud besöker med sin hund. Eftersom den blir ihjäl slagen på gatan, startar en het debatt om skillnaden mellan rätt och fel hund. Fastän länsmannens affischer säger att inga hundar är undantagna från förbudet, bör den skyldige kunde räkna ut att det uppenbarligen inte gäller för ”en distingerad gentlemans husdjur.”

– Enligt min mening är det exakt samma känslomässigt laddade debatt som vi har idag. ”Fint folk” deras hundar rör vi inte . Även om de biter. Och definitivt inte när de som en schäfer också fungerar som polishundar. Nej skall vi ha ett förbud, får det endast påverka en mycket specifik typ av hundägare
bedömer Cecilie.

Hon konstaterar också att lagen historiskt har varit ett tydligt steg bakåt.
Medan tidigare lagstiftning om hundar har antagits mot bakgrund av kunskap och forskning, bygger den nya lagen nästan uteslutande på moral, rädsla och känslor.
– Lagen är enbart baserad på en masshysteri och politikernas önskan om att visa handlingskraft. Det är helt absurt i ett modernt samhälle, säger Cecilie Thorslund. Läs hela artikeln med statistik mm:

Läs även Moral och känslor

Muskelhunde-lov hviler på historisk tyndt grundlag.  Schæferhunden var faktisk en central del af den politiske debat, fordi den populære hund tegner sig for 1/3 af alle bid fra registrerede hunderacer herhjemme. Det svarer procentvis til en større andel end f.eks. Pitbull. Ifølge Cecilie Thorslund reddede schæferen sig fri af hundeloven, fordi politiet benytter den som tjenestehund.

german-shepherd-snarling-and-showing-teeth

Loven mod muskelhunde bygger bl.a. på en lille politirapport fra Ishøj. Et nyt speciale tegner et unikt billede af politikere, der lovgiver på et løst grundlag udelukkende ud fra mediernes dækning og befolkningens frygt – og uden hensyn til fakta.

Det Danska rasförbuden är som väntat en flopp!

Danmark: Statistik – Tre år med rasförbud:

Danmark: Statistik -Två år med rasförbud:

Danmark: Statistik -Ett år före förbudet & ett år efter:

Norge: Reell mulighet for endring av Hundeloven på trappene -At loven rammer urettferdig er også politikere enige om.

England: “Deal with the deed not the breed”  The Kennel Club is campaigning for the overhaul of existing dangerous dogs legislation. This Act has led to thousands of dogs every year kept in kennels for many years or euthanased simply because of their breed or type.

Chihuahua+have+a+more+aggressive+nature+despise+it+s+_4bd679d8fea1ca0feb3f9f37cbb81e34

Farliga hundar eller farligt samhälle?


Kerstin Malm filosofie doktor i etologi skriver;

Vi behöver alla hjälpas åt för att hålla en seriös och medkännande attityd i diskussionerna. Det finns alltför mycket av fördomar, totalt ensidig hållning, sarkasm mot dem som uttrycker andra åsikter och inte sällan rent hat och förtal. Här har alla ett stort ansvar, inte minst ute i de sociala medierna. Där är det, i skydd av anonymiteten, lätt att skapa och spä på fördomar och motsättningar som undergräver möjligheterna att lösa problemen på ett seriöst och empatiskt sätt.

Farliga hundar eller farligt samhälle?

Fortsättning Farliga hundar

Fortsättning 2 Farliga hundar

Fortsättning 3 Farliga hundar

Jag tror inte på något rasförbud, då det helt enkelt inte är en framkomlig väg. Skälen är många till att det inte är en lämplig eller insiktsfull lösning. Vilken ras eller hundtyp det är fråga om, är bara en av många faktorer bakom ett aggressivt eller farligt beteende. Inte minst påverkar det vilka tidigare erfarenheter hunden har, hur den lever sitt liv och hur ägaren behandlar den.

Avslutning Farliga hundar

En förståelse för hunden som levande varelse och för vad den har hjälpt oss med i många år saknas. Likaså verkar ofta respekten för en hund och dess ägare saknas. Givetvis måste det respekteras om hundägaren säger att man inte ska gå fram till hunden. Det är ju hundägaren som blir helt ansvarig om något händer. Hundar som är rädda eller inte tycker om att okända människor kommer fram ska inte behöva utsättas för det. Det är hunden som riskerar att mista livet om den visar aggressivitet eller genom en olyckshändelse skadar eller skrämmer någon. Därmed inte sagt att det inte finns olämpliga och ansvarslösa hundägare, men attitydförändringen i samhället är både tydlig och skrämmande. Ur den kommer inget bra, utan här behövs en intensiv påverkan och ökad förståelse innan det är för sent.

Chihuahua+have+a+more+aggressive+nature+despise+it+s+_4bd679d8fea1ca0feb3f9f37cbb81e34

Git Jering & Alfa Hundsupport om ”kamphundsproblemet”


Git Jering & Alfa Hundsupport

Git Jering om ”kamphundsproblemet”

En del som hörde av sig till mig tyckte att jag borde kontakta rasklubbarna direkt, varefter jag mailade Svenska amstaffklubben och skrev som följer:

 Hej

Som du/ni kanske känner till så skrev jag en artikel i Brukshunden om ”kamphundsproblemet” där jag bla tog upp amstaffen.

Många har givetvis kontaktat mig efter artikeln och flera av dem tycker att jag borde höra med/ kontakta rasklubben. Så nu gör jag det för att se hur ni ser på saken.

 Anser ni att det finns ett problem i rasen vad gäller den nedärvda kamplusten riktad mot andra hundar?

 Om svaret är ja, vad gör avelsföreningen åt det? Finns det t.ex någon avelsstrategi eller rådgivning till uppfödarna? Eller annat?

 Vore glad om jag kan få ett svar på hur rasklubben tänker kring saken.

 MVH
Git Jering

Svar från Amstaffklubben genom ordförande Anna Nåman

Vi har läst din artikel i tidningen Brukshunden och är medveten om den efterföljande debatt som pågått. Som rasklubb ger vi gärna vår syn på saken och jag ska därför som ordförande ge dig svar å klubbens vägnar på dina funderingar.

Som officiell rasklubb för rasen American staffordshire terrier kan vi inte säga att vi ser ett generellt problem med nedärvd kamplust ”riktad mot andra hundar” hos vår ras idag. Med förbehåll för skillnader på individnivå, ser vi inte detta som vanligt förekommande.

Du efterfrågar strategier inom rasklubben. När det gäller en ras och dess attityd gentemot andra hundar är det svårt, för att inte säga omöjligt, att ”mäta” om en hund eventuellt har ett kampbeteende i en viss situation mot andra hundar. Miljö och erfarenheter spelar också en avgörande roll för en hunds utveckling inom detta område.

Strategin vi som rasklubb istället använder oss av är att att informera och utbilda valpköpare och uppfödare genom föreläsningar och medlems-/uppfödarträffar. Oavsett vilken ras man köper eller väljer att föda upp är god raskännedom av största värde, gällande rasens ursprung, egenskaper och karaktär. Amstaffen är pga sin konstruktion en kraftfull ras, men precis som andra raser utvecklas och formas den efter socialisering, träning och uppfostran. Uppfödare uppmanas därför att välja sina valpköpare med noggrannhet och omsorg och vara selektiv.

I de rasspecifika avelsstrategierna för Amstaffen (RAS) beskrivs rasens typiska mentalitet som stabil, trygg och vänlig. Denna mentalitet uppmanas uppfödare att bevara. Målet för dagens seriösa uppfödare är att få fram sociala och trevliga rasrepresentanter som fungerar väl i vårt moderna samhälle. Detta vill jag ytterst poängtera att majoriteten av individer inom rasen också gör.

Som rasklubb uppmanar vi vidare, precis som många andra rasklubbar, uppfödare att mentalbeskriva sina avelsdjur för att på så sätt kunna utvärdera och följa upp den mentala statusen på sin uppfödning. Spindeldiagram utifrån de dryga 500 renrasiga Amstaffar som beskrivits visar att rasen har en rastypisk mentalitet; lekfull och nyfiken med hög social tillgänglighet, lite rädslor och bra avreaktioner.

Huruvida man i ett mentaltest eller en beskrivning specifikt ska kunna gå in och ”testa” på individnivå attityd mot andra hundar hänvisar jag till ett uttalande av Ann Olsson, sammankallande i SBK’s mentalgrupp: ”Önskemål om att testa hundaggressivitet är inte aktuellt eftersom det skulle vara svårt att genomföra. Sen handlar det ofta om miljö och uppfostran, om hunden fått positiva kontakter med andra hundar, än om ärftlighet. Anns uttalande vill jag gärna knyta an till det jag tidigare skrev om socialisering, träning och uppfostran.

Jag vill i sammanhanget även påtala att man inte självklart bör blanda ihop kamplust med negativ attityd gentemot andra hundar. Kamplust är en egenskap som inte behöver vara synonymt med viljan att slåss med andra hundar. Utan att gå in på begreppet kamplust allt för mycket, då jag förutsätter att du väl känner till det, så tycker jag det är viktigt att tänka på att egenskapen inte är någonting unikt för rasen Amstaff. Egenskapen återfinns hos de flesta raser, i större eller mindre utsträckning. Hos många av våra bruksraser vill man dessutom i regel att denna egenskap ligger högt.

Värt att nämna är också att Amstaffen är en av de raser som Svenska Kennelklubben valde ut till att ingå i deras utformning och utvärdering av den nya mentalbeskrivningen BPH (Beteende- och personlighetsbeskrivning Hund). Förutom de praktiska momenten där man likt MH studerar social tillgänlighet, leklust, rädslor osv, så ingår också en skriftlig del. I den skriftliga delen får ägarna bl a besvara frågor om hur deras hundar beter sig tillsammans med andra hundar i olika situationer. Den sammantagna utvärderingen av projektet visar att i fråga om rasskillnader så framstår Amstaffen, jämfört med de övriga fyra raserna som deltagit, som sociala, trygga, orädda, nyfikna och lekintresserade. De övriga fyra raserna var Golden Retriever, Rhodesian Ridgeback, Dvärgpinscher samt Whippet. Sammanställningen av den skriftliga delen visar inte någon signifikant skillnad i jämförelse med de övriga raserna vad gäller tex aggressivitet gentemot andra hundar, tvärtom låg andra raser högre.

Jag vill poängtera att det i dag inte finns någon tillförlitlig statistik att tillgå som faktiskt talar om att renrasiga Amstaffar har problem med hundar i större utsträckning, eller är inblandad i fler incidenter, än övriga hundraser. Man får inte glömma bort det mediala inflytandet när det gäller vilka incidenter man hör talas om. Begreppet ”kamphund” och medias bild försvårar för vår ras.

Rasens användningsområde är idag aktiv och tålig sällskaps- och utställningshund. Som rasklubb anser vi att det är viktigt att belysa rasens positiva egenskaper och mångsidighet och informera om vår ras på ett korrekt och rättvist sätt. Även om hundkamperna är den del av historiken som de flesta kanske känner till av bull- och terrierrasernas historik, så var det faktiskt ett relativt litet antal hundar som selektivt avlades för och användes i hundkamp. Raserna har även historiskt haft en rad andra användningsområden. Egenskaperna från korsningen mellan bulldog och terrier utnyttjades till största delen av folket på landet och bönderna. Rasens förfäder var vanligt förekommande som gårds- och boskapshund. En historik som delas med många av de raser vi lever med idag.

Avslutningsvis ska man ska vara medveten om att det finns ett stort antal så kallade ”Amstaffs” i vårt land som föds upp utan dokumentation på härkomst. Det finns inte heller här någon 100% tillförlitlig statistik på hur många dessa hundar är, men för att nämna några siffror; under året 2010 ägarregistrerades 846 st hundar under rasnamnet Amstaff hos Jordbruksverket jämförelsevis mot 494 st hos SKK. Jordbruksverket har inget krav på registreringsbevis (stamtavla) för att ägarregistrera en hund under ett visst rasnamn. Som rasklubb ser vi ett problem i att det bedrivs en okontrollerad ”papperslös” avel utanför både SKK och rasklubben. Att en hund kallas för Amstaff behöver inte nödvändigtvis innebära att det faktiskt är en renrasig Amstaff. Den kan vara, och är heller inte sällan, en korsning av flera raser. För dessa hundar och deras egenskaper kan inte vi som rasklubb svara för.

Med vänlig hälsning

Svenska Amstaffklubben genom ordförande Anna Nåman

Is there a difference?

From the Institute for Animal Welfare and Behaviour, University of Veterinary Medicine Hanover, Hanover, Germany.


Comparison of golden retrievers and dogs affected by breed-specific legislation regarding aggressive behavior.

Golden retrievers
American Staffordshire terriers
Bull terriers
Dobermans
Rottweilers
Staffordshire bullterriers
Dogs of the pit bull type

Conclusion:
In this research project, no significant differences in the occurrence of aggressive behavior in inappropriate situations
were found when comparing golden retrievers and 6 dog breeds affected by legislation.                                               Therefore, assuming that certain dog breeds are especially dangerous and imposing controls on them cannot be ethologically justified. Consequently, legislation in Lower Saxony was changed, and breed lists were withdrawn.

Jag citerar här nedan Hundansvarsutredingen ang Kamplust.

Egenskapen kamplust har kommit att uppfattas som något negativt.

Egenskapen kamplust delas in i social kamplust och jaktkamplust. En hunds sociala kamplust är, enkelt uttryckt, ett mått på hur gärna den utan inslag av aggressivitet ställer upp på lek av något slag och hur gärna den engagerar sig i denna lek. Jaktkamplusten beskriver, även detta förenklat uttryckt, hundens intresse av att springa efter och gripa ett litet byte (det vill säga ett föremål av något slag, till exempel en trasa) och sedan engagera sig i detta byte.

Alla hundar har dessa egenskaper, och i många sammanhang vill man ha hundar med ganska stor kamplust. Till exempel då man dresserar en narkotikahund är kamplusten en mycket viktig egenskap som dressören utnyttjar för att motivera hunden att söka.

Att en hund har stor kamplust är alltså inte något negativt i sig.

I motsats till vad många tror, är pitbull i allmänhet inte speciellt
aggressiv, det vill säga den har en ganska liten benägenhet att bli
arg.  Faktum är att den är relativt beskedlig i detta avseende.

Detta framgår dels vid traditionella mentaltester, men även då hunden slåss med andra hundar; då två pitbull slåss finns förvånansvärt lite ilska med i bilden.

Hundar av kamphundsras kan i sig själva inte utpekas som särskilt farliga.

Nästan samtliga intresseorganisationer, myndigheter,
hundexperter och privatpersoner som Hundansvarsutredningen varit i kontakt med menar att det rykte hundar av kamphundsras, framför allt pitbull, fått istället beror på att de dragit till sig olämpliga ägare.

Chihuahua+have+a+more+aggressive+nature+despise+it+s+_4bd679d8fea1ca0feb3f9f37cbb81e34

Hur farligt är det att ha hunden lös i skogen egentligen?


Hur farligt är det att ha hunden lös i skogen egentligen?
NIO FRÅGOR TILL TOBIAS GUSTAVSSON

Just nu är han ute och föreläser i Värmland om förhållandet mellan varg och hund – och vad som händer när de två möts.

Hur vanligt är det att varg angriper hund?

– Runt 80-85 procent av hundar som dödas av varg är jakthundar och angreppen står i direkt proportion till antalet jaktdagar. Där det finns ett revirmarkerande par eller en ensam varg är risken för att en jagande hund bli angripen 1 på 9 000 jaktdagar. Har paret valpar är risken 1 på 5 000 jaktdagar.

Att varg dödar hund vet vi. Men hur stor är risken?
– Inte särskilt stor, säger Tobias Gustavsson.
Hur rädd ska man då vara för varg på sin hundpromenad?
– Jag tycker att alla ska bilda sig en egen uppfattning; värdera sina beslut på fakta, inte tro och tyckande.

Du bor själv i vargrevir med hund. Är du rädd?
– Nej, jag kanske vet för mycket för att gå omkring och oroa mig. Det finns så många andra faror än vargen för min hund. Att den blir ihjälbiten av en annan hund till exempel. Men man måste respektera människors rädslor och det är nog ett första viktigt steg i hela vargdiskussionen.

Tobias Gustavsson arbetar vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med forskningsprojektet Arbetande hundar, samt vid Scandinavian Working Dog Institute, SWDI, där man forskar på användning, träning och utveckling av olika typer av arbetande hundar.

De senaste åren har han främst arbetat med frågor som rör hundar och stora rovdjur. Han ansvarar för utbildningen av de statliga tjänstehundsekipagen inom rovdjursförvaltningen i Sverige. Han utbildar också motsvarande tjänstehundsekipage i Norge.

gdpit_com_96762790_1117

Kategorier:Hundar, Varg Taggar:, ,
%d bloggare gillar detta: